Team cia – Canine in Action

Blogg

Bloggutmaning del 2 – Hundarna i Team Cia

Chinese crested dog

Smedbys Golden Shoe “Goldie

Chinese Crested dog
2009-03-12

Goldie.. Mja vad kan jag säga? Detta är en hund vars like jag inte träffat på i småhundsvärlden innan. Jag skulle tro att hon var en Golden Retriever eller något i sitt förra liv, minus kärkeken till vatten då kanske…

Hon är nästan alltid glad och sprallig. Enda gången hon kan bli lite putt är när andra hundar är lite för närgångna. Men har man fått två kullar med jobbiga små valpar så tycker jag att man har rätt att säga till lite när någon är för på efter det. Mammahunds-status liksom? 😉

Det bästa Goldie vet är att springa runt i skogen. Finns det spår efter vilt så är lyckan gjord och hon glömmer både tid och rum. Att kineser inte ska ha mycket jakt i sig? Ja du.. Det har hon helt enkelt missat att läsa i rasbeskrivningen!

Förutom skog och vilt så älskar hon godis, detta till den gräns att det blir svårt att träna med henne, eftersom hon bara har fokus på gottat och kopplar helt bort allt runt omkring. En utmaning att träna? Javisst, men kul att köra agility med eftersom hon har full fokus framåt, mot belöningen,  när man kör. Detta ska jag nog kunna fixa till så hon får full fart genom en hel bana till sist 😉

chinese crested powderpuff

Smedbys Lagavulin ”Freja”

Chinese Crested Powderpuff
2011-04-17

Freja har alltid vart lite försiktig, mot både folk och hundar. Men när hon lär känna någon så älskar hon den villkorslöst!
Att hon är försiktig har lett till att vi fått lite merarbete tyvärr, eftersom försiktigheten ledde till rädsla efter att hon blev jagad av två hundar när hon var ca ett år gammal. Efter det kom rädsla för hundar+ utfall som ett brev på posten.

Tyvärr har hon även haft stora problem vid löp (varför hålla sig till ett problem när man kan ha fler problemområden?). Hon blev helt personlighetsförändrad före, under och efter löp.. Gamla goa Freja fanns ungefär två månader i stöten mellan perioderna av hormoner och löphumör startade igen.
Därför beslöt vi oss att kastrera henne i våras och NU börjar resultatet märkas – hon är lugnare, stabilare och tryggare.

Förutom de uppenbart positiva bitarna av kastreringen är hon även ständigt godissugen!
På kurser har hon full fokus på belöningen, så nu tror jag vi har en bra grund för att kicka igång en bra tränings och tävlingskarriär för lillan. Freestyle SM nästa? 😉

Oj vilket fokus det blev på problem?
Freja är min rallystjärna, hon älskar att träna (så länge hon ser att hon får ut något av det) och jag har precis startat henne i Freestyle som sagt, vilket jag absolut tror är rätt sport för henne, utöver rallylydnaden! 😀

Hela listan med frågorna hittar ni längst ner i detta inlägg!

Bloggutmaning del 1 – Människan bakom texten

Om jag vill vara med i en bloggutmaning? Mja, varför inte!

team-cia
Detta känns otroligt mycket svårare än jag trott att det skulle.. Vem är jag?
Jag är Cia, om allt blir som planerat så fyller jag hela 29år i september.

Jag har levt 29år fyllda av kärlek, skratt, mys och en evighetslång kamp för att få vara den jag är..
Det man ser på bloggar osv. är mest glitter och lycka, men jag kan avslöja att bakom den ytan finns ett djup, i alla fall hos mig, som jag sällan släpper in andra i. Nu ska ni få en liten, liten glimt i hur mitt liv sett ut..

I år, eller närmare bestämt förra veckan, fick jag för första gången på papper att jag har en så kallad ”Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning”, och i mitt fall är det ADHD.
Att leva med en uppmärksamhetsstörning, utan att veta om att man har en under skolåren är mer än svårt.. Jag har inte kunnat läsa läxor, eftersom jag helt enkelt inte kan koncentrera mig på text, jag har inte heller kunnat koncentrera mig på vad som sägs på lektionerna, självklart resulterade detta i undermåliga betyg senare, vilket har förföljt mig genom åren.
Morgnar, kvällar och söndagar har kantats av ångest, tårar och magont. Tillslut utvecklade jag LBS, magkatarr och depression. Då var jag 10år..

Intressant nog såg ingen mer än mina föräldrar vad som hände, skolans reaktion på ifrågasättande från min familj var ”men hon som alltid är så glad”. En väldigt glad Cia med sömnstörningar, en tioårig Cia som rymde från skolan, fejkade sjukdomar, som trodde att världen skulle gå under och jag följa med i undergången och aldrig mer komma tillbaka.. Jag var tio år och ville inte leva mer om livet skulle se ut såhär.
Jag mådde fruktansvärt inuti, men eftersom ingen kunde se fysiskt hur trasig jag var så fick jag ta saken i egna händer och komma på hur man blir sjuk utvändigt med. Feber kunde ingen argumentera mot, så jag kom på en teknik där jag tog med tempen in i badrummet när jag borstade tänderna, lindade in den i en handduk och höll den mot elementet tills den visade precis över normaltemp, lagom för att kunna vara hemma och andas.. Pausa från det livet jag inte orkade leva.

cia-liten

Min tid i högstadiet avslutades tvärt, jag hoppade av nian. Nej det ska inte gå, men så gjorde jag.. Mina alternativ var att sluta skolan snabbt med mina föräldrars ”godkännande” eller att helt enkelt skicka iväg någonstans dit ingen kunde hitta mig och stanna där tills jag inte orkade mer och då.. Ja..
Tydligen hade jag fått en vän bland mina lärare (Tack Theresa, jag kommer alltid minnas vad du gjorde för mig) som kom hem till mig och undervisade samt lät mig göra proven som krävdes för att jag skulle kunna få betyg nog att söka in till Gymnasiet.

Senare upprepades det hela igen, på gymnasiet. Såklart, eftersom jag fortfarande, trots upprepade besök till läkare och psykologer, ansågs må bra. Jag klarade knappt 2år på gymnasiet innan jag åter igen misslyckades och hoppade av..

Med självkänslan på botten och tankar om att inte klara av saker som ”vem som helst” ska kunna klev jag in i ett så kallat vuxenliv.. Jag har provat på mycket under åren, och egentligen aldrig kunnat slutföra något, före jag började med Hund.

Något jag är stolt över är att hur nära kanten jag än varit genom åren så har jag aldrig gett upp. Jag har fortsatt kämpa, i motvind, mot samhälle, skolor, arbetsgivare.. Och idag står jag här med Hundinstruktörsexamen i bakfickan, det första jag verkligen lyckats med, något som jag klarade med bravur och med lovord från skolan.

Att läsa till Hunddagisföreståndare och Hundinstruktör har verkligen gett mig ett nytt ljus över livet. Tänk att det finns något som jag klarar av? Något jag är riktigt bra på!

Kampen fortgår än idag, jag måste dagligen bevisa för samhället att jag inte är ”frisk”.
Konstigt egentligen, hur det kan ta så mycket kraft att kämpa för att bevisa hur man mår, att man tillsist inte har ork och energi kvar att kämpa för att bli frisk?
Jag hoppas fortfarande på att få ett erkännande från samhället, så jag kan börja kämpa för min egen skull – för att må bra, istället för att kämpa mot samhället och spilla all min energi på att känna mig onormal och otillräcklig..

tro-hopp-kärlek tatuering

Tre saker som får mig att gå vidare.

Min familj – Både ni som är familj genom blodsband, och er jag mött längst vägen i livet. Ni betyder allt för mig! 
Min tro – På att alla har lika värde. Kvinna, man, svar, vit, sjuk, frisk..
Kärleken – Den jag känner för mina hundar, mina medmänniskor, mina vänner och min familj, djur, natur, choklad.. Allt som gör att jag orkar fortsätta kämpa 😉

———————————————————————————————-

Hela listan

Dag 1 – Presentera mig själv
Dag 2 – Presentera min hund
Dag 3 – Berätta om din hunds ras
Dag 4 – Din första hund
Dag 5 – Vilken mat äter din hund
Dag 6 – Renrasig eller blandras
Dag 7 – Hundsport
Dag 8 – Ditt bästa godisrecept
Dag 9 – Viktiga egenskaper när du väljer hund
Dag 10 – Ett roligt ögonblick med din hund
Dag 11 – Hur valde du kennel
Dag 12 – En ras du skulle vilja ha
Dag 13 – En ras du inte vill ha
Dag 14 – Det här älskar min hund
Dag 15 – Det här tycker inte min hund om
Dag 16 – Visa en rolig bild på din hund
Dag 17 – Ditt favoritminne med din hund
Dag 18 – Tik eller hane
Dag 19 – Varför har du hund
Dag 20 – Ditt mål för 2015

Chinese Cresteds är bäst på att mysa

kinesisk nakenhundSjukdag

powderpuffHundarnas kompis Nicklas äter klubba, Freja spanar och hälsar att han just nu är hennes bästa vän..

Varning, suddiga mobilbilder igen 😉

Idag är en riktig sjukdag, uscha.. Husse har vart sjuk i en vecka och nu har han tydligen lyckats smitta mig. Konstigt nog tycker han att jag får skylla mig själv eftersom jag åt av hans glass när han var som sjukast.. Förstår inte alls.. En kvinna som är godissugen hejdas väl inte av lite baskilusker?! Tycker minsann det borde vart upp till honom att köpa två glassförpackningar ifall han värnade om min hälsa.. 🙁

Bästa med att vara sjuk är att man får lov att ligga i soffan hela dagarna och bara mysa, dricka te, läsa bok och kika på film! Det passar mig perfekt nu när Erövraren med Christopher Silfverbielke släppts som talbok 

Men hundarna då?
Jag har prickat in det så bra, så det regnar konstant just nu, vilket i sin tur innebär att mina hundar är totalt däckade och vägrar gå ut längre än för att kissa runt området. Kineser är icke att förakta såna här dagar! 😉

Stort test i hur man delar fryst färskfoder

I veckan köpte jag och Alex 20kg Priima NK färskfoder att dela på.
Frågan var bara

– Vad är bäst sätt att dela fryst färskfoder?

Vi tog oss ann utmaningen direkt, och efter svett, skratt och arbete var vi rörande överens om följande:

Såga

såga priimaMaten kom, den sågades, vi segrade.. Med nöd och näppe!

Att såga maten kändes till en början väldigt smart. Jag och Alex satt på träpallen ute på balkongen och drömde oss bort till plankan på Farmen, såhär måste det kännas när de sitter där i tvekampen och sågar för glatta livet!

Positivt med sågen är att

  • Du får muskler, åtminstone i ena armen
  • Maten blir faktiskt delad
  • Det är lite roligt att såga (..första korven)

Negativt med sågen

  • Tungt och svettigt
  • Mycket spill(!)
  • Man behöver nästan vara utomhus och ha tillgång till något att ”fästa” korven i

Slutsats

Det är onödigt tungt arbete och du orkar inte såga många förpackningar åt gången. Träningen det ger är inte mödan värt. Jag kommer inte såga mina färskmatkorvar i framtiden!

 

Kniv

morakniv priimaDen lodräta morakniven

Positivt

  • Inget?

Negativt

  • Allt!

Slutsats

Nej.. Bara nej..

 

Kniv + Hammare

dela priimaHammaren och den vågräta morakviven

Så fort jag slagit första hammarslaget mot kniven så kände jag att detta är metoden för mig.
Bladet skar mjukt genom den frysta korven och jag kunde lätt ”skära” mindre bitar som passar bra att ta upp och tina åt mina små hundar. Här har vi finlir för den som inte vill behöva handskas med stora bitar framöver 🙂
Det krävdes varken någon större muskelstyrka eller finess. Bara att lägga klingan mot färskfodret, banka och glida igenom!

Positivt

  • Snabbt och lätt
  • Även vi muskellösa kan göra detta utan problem
  • Går såpass snabbt och smidigt att vi på nolltid skurit upp flera korvar
  • Du kan lätt göra mindre portionsbitar

Negativt

  • Lite svårt att skära den allra sista stumpen utan hjälp med att hålla i korven
  • Kniven kommer troligen hamras sönder så småningom (så ta inte dyraste finkniven kanske)

Slutsats

Jag kommer absolut hamra kommande leveranser av färskfoder. Detta gick över förväntan 🙂

Fyspromenad i terrängen på crossbanan

Crossbanan
Sjukt härliga omgivningar.

frejzonEn trött Frejzon på väg hem.

Först och främst, jag är trött på att ha en lånemobil som tar bilder som ser ut som skräp, nu får verkstaden sätta på en extra växel för såhär kan vi inte ha det!

Sen vill jag även säga att idag var det dags för Freja att få egentid med matte, ut i cross-spåret tillsammans med hundkompisarna + Jonna och Alex.
Alltså fick Goldie stanna hemma och få egentid med husse istället. Mystid i knät med andra ord 🙂
Skönt när man kan dela upp det hela sådär. Båda hundarna får tid ”helt för sig själv” och får även lite semester från syrran några timmar.

Jag och Freja passade på att gå fyspromenad, träna på inkallning, köra lite zick/zack mellan benen som är en läxa till Freestylen på onsdag och såklart umgås med kompisarna.
Men det goa med just gemensam promenad med lösa hundar är att hundarna inte behöver busa massor med varandra. De kan helt enkelt gå i sin egna lilla värld, nosa, springa lite, hoppa på stockar och stenar, men ändå ha andra hundar runt sig.
Det passar mina tjejer perfekt, eftersom de inte alltid är så noga med att busa massor. De kan snarare tycka det är jobbigt när andra hundar är för på 🙂

Nästa gång vi går på crossbanan så tar jag med systemkameran! Jag tror det kan tas fantastiska bilder i den miljön. Skog, vatten, sten, lera, stockar.. Blir lite postapokalyptisk-känsla.. Eller varför inte Jurassic park-känsla 😉
I vilket fall så är det snygga omgivningar som väcker bra något inuti mig!

Sida 26 av 47« Första...1020...2425262728...40...Sista »